2. Ester pappa Anders Petter Wiklunds bakgrund

Anders Petter växte upp på den gård i Leringen, Medelpad som hans pappa Anders tagit över och som gått i arv i flera generationer

Anders Petter föddes på gården Backen 1, Leringen, Torps socken i Medelpad i oktober 1860. Han gick under namnet AP Wiklund som jag väljer att kalla honom framgent. Backen 1 hade gått i arv på fädernas sida så långt bak jag kommit i min forskning. Under 1700-talet bodde Israel Andersson (f 1710) och Ingella Jonsdotter (f 1714) där med sina barn, därefter gick den i arv i fyra generationer innan APW föddes. Anders Andersson Wiklund (f 1828), APWs far, tog över i mitten av 1800-talet från sin far Anders Israelsson (f 1798) och mamma Anna Mattsdotter född 1799 i Marktjärn (se sidorna 3-4). Ja dom hette Israel Andersson och Anders Israelsson hela vägen från 1700 i fyra generationer och säkert innan också.

Anna Mattsdotters far, Matts Jonsson, var hemmansägare och storägare av skog i Marktjärn 

På norra sidan av Marktjärn, väster om Leringen i Medelpad, fanns på 1770-talet två ägare/brukare av statens mark ett s.k. krononybygge. Det var kyrkoherde Pehr Wasenius och brukspatron Ludvig Pelt, född i Estland. Ett kronobygge var statlig mark som saknade hus och odling.

Ludvig Pelt hade byggt och ägde vid den här tiden Ludvigsbergs sågverk. Han hade skaffat skogen i Marktjärn för att på ett billigt sätt förse sågen med timmer.

Förutom skogen ingick krav från Läns-styrelsen att anlägga nybygge med odlingsmark på inägan. Då tiden man hade på sig att göra detta höll på att rinna ut så valde både kyrkoherden och brukspatron att sälja. Det är Jon Zachrisson som formellt tar över fastigheten Nr 2 men den lämnas över till sonen Matts Jonsson direkt den 25 maj 1793.

Säljaren hade dock några viktiga krav: 
Salusumma Åttiotre Riksdaler sexton skillingar. Dock giöres det förbehåll att Sågtimmer af skogen ej säljes till någon annan än Ludvigsbergs Sågägare för billigit pris samt att ingen dammbyggnad eller Sågbyggnad tillåts i Casiö åhn.”

Dvs brukspatron Pelt ville ha fortsatt tillgång till billigt virke men ville slippa se till att iordningsställa inägan. 

Redan samma år påbörjades diskussioner om att staten skulle sälja marken. Det tar tid men 1801 blir det klart att Matts får köpa ut Marktjärn Nr 2 och blir då hemmansägare. Den omfattar förutom inägan hela 1 962 hektar skog. Detta får han köpa för 6 riksdaler 29 skilling i lösenavgift till Länsstyrelsen. Var det billigt eller dyrt? Det var riktigt billig då man på den tiden betalade 5 riksdaler 16 skilling för en ko.

Två år innan, 1799, hade Matts och han hustru Märtha fått en dotter, Anna Mattsdotter, som skulle komma att bli APWs farmor. Matts blir änkeman 1814 och tre år senare köper Anna fastigheten av Matts för 130 riksdaler. Det efter att Matts gift om sig med den 23 år yngre Christina Johansdotter 1816. Anna får avräkna 80 riksdaler som var inkomsten från auktionen efter mamma Märtha. Resterande 50 riksdaler blir en skuld till pappan. Matts har som förbehåll att få bo kvar och bruka hemmanet. Det kanske var så enkelt att Matts inte hade råd att lösa ut Anna från arvet och att man därför gjorde på det här sättet. 

Anna träffar så Anders Israelsson i Leringen och 1821 gifter de sig. Paret bosätter sig inte i Marktjärn utan på Anders gård, Backen Nr 1, Leringen. 1830 väljer man att sälja tillbaks hemmanet i Marktjärn till den då 67 åriga Matts. I kontraktet kan man läsa: 

Jag underskrefne Anders Israelsson och hustru Anna Mattsdotter upplåter och försäljer härmedelst till min svärfader (och far) Matts Jonsson min hustrus ärfda skattejord, hemmanet nr 2 i Marktjärn 7 mål hus och jord för en betingad köpesumma 400 Rd banco som vid anfordran betalas. Skall för övrigt och blott förbehåll för säljaren att ewärderligt äga rättighet att å halfva skogen med köparen hugga bjälkar och sågtimmer af den tallskog” o.s.v.

Matts brukar sedan hemmanet tillsammans med sin hustru men åldern tar ut sin rätt och 1832 säljer de hemmanet till bonden Måns Nilsson och hans hustru. Två år senare går Matts bort 71 år gammal.

APWs mamma Anna Cajsa härstammar från Bjuråkers socken i Hälsingland. Föräldrarna flyttade upp till Nordanede runt 1830

Anna Cajsas föräldrar var födda och uppväxta i Bjuråkers socken i Hälsingland. Pappan Pehr Larsson (f 1803) föddes i Hedvigsfors Bruk där hans pappa Lars Dalson (f 1776) arbetade som dagkarl stora delar av sitt liv. Som dagkarl jobbade han mot dagpenning och utförde grovarbete på bruket. Orten började som ett bruk, Aldersfors. 1742 gav bergskollegium tillstånd att uppföra en masugn med två stångjärnshammare och gav bruket nio års skattefrihet. Från 1755 kallades bruket Hedvigsfors Bruk. Dess ursprunglige ägare var Daniel Ahlbom men bruket kom att ha ett antal ägare under den andra halvan av 1700-talet och 1800-talet. Under tiden Lars Dalson växte upp där med sina föräldrar Lars Larsson och Catarina Larsdotter ägdes bruket av Sara Elisabeth Schissler som hade köpt det på offentlig auktion 1784. Under tiden Lars Dalson sedan arbetade där som dagkarl kom Riksbanken att bli ägare men sålde det vidare 1813 för 14 800 riksdaler. Från 1876 uppgick Hedvigsfors och övriga brukstillgångar i Iggesunds Bruk.

Hedvigsfors bruk
Bilden är tagen 1888 med labbet och sädesmagasinet till vänster, herrgården och
brukskapellet till vänster i bakgrunden, brukskapellet revs 1903. 

Lars Dalson och hans fru Greta Pärsdotter, bördig från Amungs Böle, Ore socken i Dalarna, levde också under ett par perioder i Ängebo drygt 10 km över skogen väster om Hedvigsfors. Där arbetade Lars som kolare och det var säkert där som sonen Pehr lärde sig yrket. 

Pehr gift sig med Christina Andersdotter, också från Bjuråker, och i 30-årsåldern flyttade de dryga 10 milen norrut till Nordanede i Medelpad tillsammans med Pehrs föräldrar Lars Dalson och Greta Pärsdotter. I Nordanede jobbar Pehr först som kolare. 1834 får de sitt första barn Greta Stina och i december 1835 föds Anna Cajsa som ska komma att bli APWs mamma. 

Torps Bruk byggs och Torpshammar blir ett nytt ortsnamn runt 1800 – här får Pehr jobb

År 1797 fick handelsmännen Lars Sundqvist och Magnus Huss (”Vildhussen”) tillstånd att anlägga ett järnbruk vid Gimåns utlopp i Ljungan, Torps socken. Byggnationerna försenades dock, och kom inte igång förrän 1803–1804. Vid starten fick anläggningen heta Torps Bruk. 1812 ändrades namnet till Torps Hammare och 1831 till Torpshammars Bruk. Här tillverkades stångjärn fram till 1833, då bruksbyggnaden brann ner. 

Torps Bruk vid Gimåns mynning ut i Ljungan. Bilden tagen1806 då tillverkning av stångjärn skedde i bruket 

Pehr hade ju erfarenhet av arbete på bruk sedan tiden i Hedviksfors och 1840 får han arbete på Torpshammars Bruk. Då har de också hunnit få sonen Lars Olof (f 1838). De blir kvar i Torpshammar i sju år, sedan väljer de att flytta till Girssjön i Attmars socken där också hans föräldrar Lars och Greta bor. Ett år efter flytten får de Märta Juliana 1848. Där blir man inte kvar mer än något år för 1852 går flytten till Specksjön, Nedansjö i Stöde socken där man skaffat en liten gård att försörja sig på. 

Anna Cajsa flyttar tillbaks till Torp som 18 åring och träffar Anders Andersson Wiklund

I oktober 1853, när Anna Cajsa är knappt 18, flyttar hon till Leringen i Torp. Där blir hon piga i granngården till Anders Andersson Wiklund. Han har tagit över och driver Backen 1 tillsammans med mamman Anna Mattsdotter sedan hans pappa gått bort 1850. 

Anna Cajsa och Anders träffas och fattar tycke för varandra och gifter sig 1856 och driver sedan Backen 1 i Leringen tillsammans. Deras första barn är en dotter, Anna Christina som föds i januari 1859. Två år senare föds så min farmors far Anders Petter (APW) den 29 oktober 1860.

Missväxtåren 1867 – 1869

1867 drabbades Västernorrland mycket hårt av missväxt. Det var extremt kallt och sommaren dröjde. Vittnesmål talar om att i slutet av maj och in i halva juni var snön fortfarande djup och isarna låg kvar på sjöarna. På många håll i Norrland gick det inte att så förrän vid midsommar. Det kom rapporter om nödlidande och svält. Förråden på mat tog slut och matpriserna sköt i höjden. En tunna råg kostade till slut lika mycket som en månadslön för en industri-arbetare. På hösten kom dessutom frosten tidigt och förvärrade situationen. 1868 och 1869 blev torra och gav dåliga skördar. Riktigt tuffa år i Sverige och även i Finland. Det här ledde till att många sökte sig till nya platser där det gick bättre att odla och många sökte sig utomlands. Det var nu emigrationen till Nordamerika tog fart. Mer om det senare i berättelsen.

Olyckor, sjukdom och knappa förhållanden gör att Anna Cajsa och Anders flyttar från Leringen och tar över gården i Specksjön, Nedansjö

I Specksjön driver Anna Cajsas föräldrar gården vidare med hennes yngre syskon. Söndagen den 9 juli 1865 händer dock en tragisk drunkningsolycka. Anna Cajsas 10 år yngre bror Anders Persson var på väg över Ljungan med båt tillsammans med två kamrater den 4 år äldre Nils Henriksson och den 18 åriga bondsonen Erik OLofsson från Karläng i Attmar. Vid den så kallade Skallböleforsen i Tuna nära Hällsjö kantrade båten och alla tre ungdomarna omkom.

Notis från Norrländska Korrespondenten 8 aug 1865:

Enligt till tidningen betrodda ingågna rapporter hava arbetskarlarna Nils Henriksson och Anders Persson från Nedansjö, Stöde socken, samt Erik Olofsson från Karläng, Attmars socken omkommit i Ljunga elf. Böndagen den 9 Juli på morgonen under färd öfwer elfwen från Hällsjö till Sköle fäbodars strand, hwarifrån de ämnat gå gint till attmars kyrka. De druknades döda kroppar, utom Anders Perssons äro igenfunnna.

Drygt ett år efter drunkningsolyckan går Anna Cajsas 3 år yngre och ogifta bror Lars-Olof Dahlberg bort i kolera. Han hade sedan en tid tagit över från föräldrarna och drivit gården. Anna Cajsas båda föräldrar, Pehr och Christina är fortfarande i livet men vill ha hjälp med att driva gården vidare. Det får till följd att Anders och Anna Cajsa lämnar sin gård i Leringen och i november 1867 flyttar till Specksjön och tar över gården efter Lars-Olof. Kanske spelar också vintern som aldrig ville ta slut och missväxten en stor roll i beslutet om flytt.

1870 går också Anna Cajsas yngsta syskon, Märta Juliana bort endast 22 år gammal.

APW växer upp i Specksjön och får se sin far gå bort och får sedan en ung styvfar – Sven Oskar Åström

Vid flytten från Leringen 1867 är APW 7 år gammal och växer upp på gården i Specksjön, Nedansjö tillsammans med sin två år äldre syster. Familjen hinner driva jordbruket i ca 10 år när pappa Anders går bort i maj 1877. Anna Cajsa står då där som änka vid 42 års ålder.

Under 1878 går sedan båda hennes föräldrar bort. Först Christina Andersdotter 69 år gammal i februari och sedan Pehr Larsson 75 år i september.

Efter en tid träffar Anna Cajsa den 23 årige Selångersbon Sven Oskar Åström. 1879 blir arvet klart efter Anders och Anna Cajsa ärver 1/2 gården utifrån giftorätt. Barnen Anna Christina och APW ärver ¼ var. 

I januari 1879, redan innan arvskiftet är klart, får Sven Oskar och Anna Cajsa en ”oäkta” dotter, Agneta Andretta. Sven Oskar flyttar vid den tiden in på gården i Specksjön. I juli 1883 säljer Anna Cajsa sin del i gården till Sven Oskar. Det betyder att Sven Oskar äger ½ gården och barnen ¼ var. 

Det här har APW svårt att ta. Att inte bara få en styvpappa som är endast 6 år äldre än han själv och få en halvsyster vid 17 års ålder utan också att mamman säljer sin del till Sven Oskar blir bara för mycket. APW blir osams med Anna Cajsa och packar sin koffert och drar till Amerika redan i augusti samma år.

Gården i Specksjön från Svenska Gods och Gårdar som gavs ut under 1930–1940 talen.

Anders Petter packar kofferten och tar båten till Nordamerika 1883

Under sommaren 1883 emigrerade 19 Stödebor till Nordamerika. 16 män och 3 kvinnor tog sig till Göteborg där man tog båten Romeo den 20 juli eller Orlando den 24 augusti till Hull på Engelska östkusten.

APW åkte iväg mot Göteborg, troligen med båt från Sundsvall, den 8 augusti 22 år gammal tillsammans med sin kompis, också från Nedansjö, Per A Edenlöf 21 år gammal. De tog Orlando den 24 augusti till Hull. Slutdestinationen är enligt källan Cambridge, Illinois som ligger ca 25 mil sydväst om Chicago.

Just Illinois kom att bli ett område dit många svenskar sökte sig så det var inte så konstigt att APW och Per också valde att åka just dit. Kanske kände han och Per andra som åkt dit och kunnat berätta brevledes vad det fanns för möjligheter att slå sig ner där. Från Hull tog man tåget troligen till Liverpool där man gick ombord på någon av båtarna med sikte på New York eller mer troligt Boston. Jag har inte lyckat hitta APW eller Per på någon lista från Ellis Island eller Boston.

Utvandringen till Amerika var ofattbart stor från mitten av 1800-talet till tidigt 1920-tal då ca 1,5 miljoner tog båten västerut. Ca 20% återvände. Det ska ställas i relation till en total befolknings-mängd i Sverige på ca 5 miljoner. Rederierna hade agenter som åkte runt och marknadsförde sina resor.

I Nordamerika kom APW att bl.a. jobba i ett stenbrott. Kan vara han som står ensam längst fram på bilden.

Efter 8 år i Nordamerika for APW hem till Specksjön för att hälsa på. Anders Petter kom hem till gården i Nedansjö 14 nov 1891. Kanske åkte han hem för att vara med om ett bröllop eller för att reda ut ett och annat t.ex. att få ut sitt arv. En vecka efter att APW kommit hem från Amerika lyser det för Anna Cajsa och Sven Oskar. Bröllopet går av stapeln annandag jul 1891. De har inte fått några fler barn så det är endast Andretta, som nu hunnit bli 12 år, som finns på gården tillsammans med föräldrarna när APW kommer hem. Kort efter återkomsten träffar APW sin blivande hustru Anna Johanna Lindberg också från Nedansjö vilket gör att han väljer att stanna kvar i Sverige. Hans reskamrat, P A Edloff, som han hette i USA, blev dock kvar och bildade familj. Vid 1905 års regionala folkräkning finns han i Highland, Norton, Kansas. Det ligger ca 60 mil västerut från Cambridge som deras destination var. Han gifte sig med Zonia som var 19 år yngre och fick minst tre söner, Virgil T ca 1897, Victor A ca 1898 och Guy C ca 1901.

Rulla till toppen