Det verkar vara klarlagt att Jean (Johan) Bastiansson Derheu Michot är en förfader till mig och av vallonsläkt. Det har gjorts mycket forskning kring denna vallonsläkt men när det gäller vilka som var hans föräldrar och hur det faktiskt låg till så är allt inte helt klart. Valloner är en franskspråkig eller vallonskspråkig folkgrupp i det område som nu utgör södra Belgien och norra Frankrike, vilka utgjorde en stor del av invandringen till Sverige under stormakts-tiden och etablerade sig inom svenskt järnbruk med vallonsmide.
https://sv.wikipedia.org/wiki/Valloner_i_Sverige
Invandrade valloner hade liknande namn, stavade på olika sätt, försvenskades etc. vilket gör släktskap och även årtal osäkra. Den mest troliga ”storyn” är att Jeans far och mor har belgiskt ursprung och invandrade till Sverige i början på 1600-talet. Basthien Michot är far till Jean. Men hans första fru Rachelle som var från Givonne i Frankrike är inte mor till Jean. Rachelle kom till Sverige, men dog 1623, flera år före Jeans födelse. Basthien Michot, masmästare, finns i Sverige redan 1621, men har sin hustru Rachelle Vivienne kvar i Givonne i Sedan. Hon reser till sin man efter några år, men avlider i Nyköping 1623.
Åren 1626–1627 när Jean föds är Bastian verksam vid Åker, 1629 i Finspång, 1630–1632 arbetar han vid Leufsta (Lövstabruk i Uppland) och 1635–1637 vid Julita bruk. Det senare året kallas han Bastian Jacobsson. Någon gång mellan 1623–1629 gifter han om sig och andra hustrun omtalas 1649 som änka enligt Leufsta kassabok.
| Julita bruk i Södermanland.Målning av Allart van Everdingen 1650–1675. |
I Rickard Jonssons släktträd på myHeritage kan vi lära oss en hel del om Jean Michot.
Jean Michot, född ca. 1627 finns i Österbybruk strax söder om Leufsta i Uppland 1654–1671. Han är kolare. Kanske avled hans pappa så pass tidigt att Jean aldrig hann lära sig masmästaryrket fullt ut eller så skildes deras banor av andra skäl. Under vistelsen i Österby är Jean hela tiden gift. År 1669 har han tre personer i hushållet, utom hustrun sannolikt också sin medhjälpare Pierre Cochois. I mantalslängden för 1671 antecknas Jean som ”bortrymd” så tydligen flyttar familjen. Enligt bergstingsprotokollen för Nora och Lindes bergslag finns masmästaren Johan Bastiansson Mysiott i området 1678–1681. Vid bergstinget i Lerbäcks bergslag i maj 1689, då Jean är 62 år, begär han att sonen Johan ska få överta masmästarsysslan vilket beviljas.
I boken Valloner, ropare och bergsmän i Kvistbro av Lars och Aina Hilding finns beskrivet när kolaren Jean Michot efter en förseelse rymde från Österby bruk 1671, begav han sig väster ut och hans stora familj följde efter. Han hade tjänst på flera håll men hamnade slutligen i Kvistbro socken, där han en tid var masmästare vid Mullhyttan.
Han och hans familj mötte här periodvis ett intensivt främlingshat från en mindre grupp bergsmän, som ville driva ut dem från trakten. Det blev våldsamma konfrontationer. Men länsmyndigheten ingrep och gav Jean Michot rätt att för sina förtjänsters skull bosätta sig i socknen. De flesta av hans barn stannade kvar i området, där han fick många avkomlingar. Vid Edsbergstinget 1678 omtalas, att han varit 3 år i Lekebergslagen, och att han utan lov byggt en stuga på häradsallmänningen, men då han nu är utan tjänst skall han betraktas som lösdrivare och stugan skall rivas. Enligt uppgifter vistades familjen 1678–1681 i Nora och Lindesbergslag. Därefter återvände familjen till Kvistbro.
1684 när Jean är snart 55 år inträffar flera händelser. Johan Michot har råkat i särskilt stor fiendskap med bergsmannen Jonas Larsson i Ingvaldstorp och dennes hustru Brita Larsdotter. På Britas utfall: ”Packe dig av med ditt pack och dina tjuveungar”, svarar masmästaren: ”Så ofta du kallar mig pack och mina barn för tjuveungar, kallar jag dig sammaledes igen”. Senare samma år utbröt ett våldsamt slagsmål mellan Jonas Larsson och Johan Michot, ”skägget mestadels avdraget”. Händelsen togs upp vid Lekebergstinget 1685. Jonas Larsson hade skaffat intyg från kyrkoherden i Film socken och från förvaltaren vid Österby bruk, som båda bekräftade att Michot hade anklagats för tjuvnad. Han nekade ej till denna stöld, men påpekade att han inte blivit dömd och att hans patron hade eftergivit sin talan. Båda parterna fick böta, mest Jonas Larsson, då han otillbörligen beskyllt Michots äldsta dotter Maria att vara hora, och dessutom påstått att hans ogifta dotter Rebecka låtit sig besovas av två bröder från Östra Hulvik. Fiendskapen fortsatte och vid midsommartid 1690 gick Jonas Larsson i spetsen för ett uppbåd av 20 karlar mot Michots hem och rev ned alla stängsel. Michot ingav då en supplik (ödmjuk begäran) till landshövdingen Didrik Wrangel i Örebro, som ingrep genast. Han beordrade 25 april 1691 kronolänsman Daniel Berger att åtala Mullhyttelaget, vilket skedde vid Edsbergstinget 1691. Då fastslogs att masmästaren Michot för dess gamla tjänsts skull få tillstånd att på bergslagens ägor uppta och inhägna så mycket mark att han kunde föda två kor. Dottern Maria och hennes familj återvände till Uppland (Knutby socken), men de flesta av Michots sju barn stannade i västra Närke och blev gifta med ”svenskar”. I början på 1692 dör Jean och begravs 21 februari 1692 i Kvistbro.
Här finns ytterligare information om Jean: https://www.geni.com/people/Jean-Derheu/6000000030425747108