Olivia bor alltså i Sundsvall från november 1910. Hon bor som det verkar ensam och arbetar som sömmerska. Men är det verkligen så? Enligt Almas berättelse så är hon jungfru hos Hilmer och Mina som bor i Sundsvall med sina 5 barn.
Hilmer och Mina driver butiker i Sundsvall efter flytten från Rösåsen i Sättna. Efter att Hilmer blivit änkling, eller kanske redan före om Alma minns rätt, har man den 16 år yngre Olivia som jungfru i familjen. Det går fort även den här gången för Hilmer när det gäller barnafödande och redan 9 ½ månad efter Minas bortgång föder Olivia deras första barn.
Den 31 mars 1912 föds Sven Olof Kurt som oäkta men Hilmer erkänner sig efter knappt tre månader som far. Olivia och Hilmer bor fortsatt kvar på Bleckslagargatan 95 på Södermalm och Olivia tituleras som hushållerska i familjen Johansson.
1 ½ år senare, i september 1913, bryter familjen upp från Sundsvall och flyttar till Karlbergsvägen 82, Matteus församling, i Stockholm med 4 barn. Hildur Wilhelmina som har hunnit bli 9 år, Hilding Walfrid 11 år, min farfar Hilder Walentin 13 år och Sven Olof Kurt 1 ½ år.
Den äldsta sonen, Hilmer William, som då är 15 år stannade i Sundsvall och arbetade som springgosse. 1918 gör han sedan sin militärtjänst på Kungliga norrländska artilleriregementet i Östersund. Flyttade sedan till Sveg 1919 som kusk i Svegsmon. Där finns också Edit Johanna Ritzén som blir hans fru samma år.
Dottern Hildegard Walborg hade gått bort 1912 6 år gammal i tuberkulos precis som sin mamma.
I Matteus är det många som flyttar in och ut så där har man valt att sortera på namn och datum vilket gör att Johansson och Olsson hamnar i olika böcker i kyrkoarkivet. Vanligast är att man sorterar enbart i datum.
Hilder rymmer från Stockholm under 1913 och som Alma berättat så tar hon först hand honom i Sundsvall och sedan flyttar han till Olivias bror Albin i Boda, Viskan som ligger i Torps socken.
I november 1913 blir det tillökning i familjen då Hildegard Evy Ottilia föds.
Familjen Johansson/Olsson stannar endast ett år i Stockholm. I oktober 1914 flyttar man till västkusten där Hilmer växte upp. Man har fått smak för stadslivet och bosätter sig i Lundby på Hisingen i Göteborg där man är inskrivna 26 oktober.
När familjen flyttar in i Hökegården, Bäcken så är det med tre barn från Hilmers första äktenskapet (om nu verkligen Hilder är med, annars två) och de två barnen som Olivia fött i Sundsvall och Stockholm.
Hilmer skaffar en lastbil, en Chevy, och försörjer familjen via sitt åkeri. Olivia sköter hemmet och står som hushållerska i kyrko-böckerna. Samtidigt som första världskriget rasar omkring oss i Europa så blir familjen både större och mindre under de kommande åren.
- 8 augusti 1915 kommer Stig Henry Amadeus till världen
- Oktober 1917 flyttar Hilding Valfrid till Tuve i Göteborg och arbetar som bleckslagararbetare
- 13 maj 1918 föds Bror Leo Sten
- Familjen flyttar till Klockaregården B11, nuvarande Lantmätaregatan i Göteborg 1918. 1919 flyttar man igen
- 4 oktober 1920 föds Albert Evert Roland
- 1920 flyttar Hildur ut från hemmet och bosätter sig i ”Ibka III Lundby” (?). 1921 flyttar hon vidare till 8:e kvarteret Rambergsstaden där resten av familjen bor. Valfrid finns nu också där och står som mureriarbetare. Han har flyttat från Tuve och kommer nu från Klockaregården B11. Valfrid gick sedan till sjöss.
- 1930 flyttar Hilmer William och Edit in på Inlandsgatan 26 i Lundby där Hilmer och Olivia också bor. De kommer så småningom att flytta upp till Sundsvall där Hilmer William går bort 1949.
Vad hände då med min farfar Hilder. Något som pratats om under alla de år jag levt men aldrig förrän nu, när Alma berättat sanningen, fått veta vad som egentligen hände. Officiellt så flyttar farfar Hilder Valentin till Torp i Västernorrland i oktober 1918. I verkligheten har han bott där sedan han rymde från Stockholm med båt 1913. Först tog Alma hand om honom och han bodde med henne i hennes rum ovanpå Barngarderoben på Kungsgatan i Sundsvall. Sedan plockade Olivias bros Albin upp honom på gatan i Sundsvall. Ordnade nya skor åt honom och tog med honom hem till Boda och hans fru Britta Amanda. Där blir han sedan kvar i knappt 10 år tills han träffar min farmor Ester Wiklund från Ede i Stöde socken och min pappa blir till och föds 16 april 1922. Även för Hilder gick det fort precis som för pappa Hilmer. ”Man blev tre fortare än två” som min pappas morfar sa. Men det är en annan historia som vi tar i ett annat sammanhang.
| Hilder i unga år foto-graferad i Östersund.Hilder gjorde sin rekryt i Östersund med start 1920 så troligen är det då fotot är taget. |
Den 15 april 1922, alltså dagen innan min pappa föds vilket är notabelt i sig, gör Olivia och Hilmer äntligen slag i saken och gifter sig i Lundby kyrka med prästen Rydholm som vigselförrättare. Vad var det som gjorde att man valde att gifta sig nu efter att ha levt tillsammans i 10 år och fått fem gemensamma barn? Något som skett inom familjen eller något som hänt i samhället som förändrat förutsättningarna?
De är nu bosatt i något som beskrivs som 8 kvarteret 1 i Rambergsstaden.
Den 20 mars 1923 föds så deras 6:e gemensamma och sista barn Eva Karin Valborgh.
Från 1928 är inte böckerna (inte heller dödböckerna) digitaliserade så jag kommer inte vidare. Hänvisar i boken innan till sidan 1144 i nya boken 1928.
Söndag den 14 augusti 1932, när Hilmer är 60 år, går han bort i koldioxidförgiftning. Hilmers bortgång blev ett polisärende och finns noga beskrivet i en polisrapport som skrevs redan den 15 augusti.
Sammanfattning av Polisrapporten:
Under lördag eftermiddag och kväll var Olivia och Hilmer hemma tillsammans. Vid 22-tiden bestämde sig Hilmer att gå för att kolla till deras potatisland som låg mellan Rambergsvägen och Lundby Koloniträdgårdar, en bit ifrån deras bostad på Inlandsgatan 26. Det hade skett skadegörelse där tidigare kvällar och potatis hade försvunnit. Vid 23-tiden kom Hilmer hem, men endast för att hämta sitt körkort och ge sig iväg igen. Han sa till Olivia att han snart skulle vara hemma igen. Hon antog att han skulle ut och göra ett jobb med sin lastbil och tänkte inte så mycket mer på det. Olivia gick och lade sig och somnade.
Vid 23.20 kom sonen Sven hem och han konstaterade att Hilmer inte var hemma. Han pratade med Olivia som berättade att han troligen var ute på ett jobb med lastbilen. Sven gick då också och lade sig.
Morgonen därpå var Hilmer fortfarande borta. Olivia bad Sven, som då var 20 år, att gå till hans garage på Hallegatan en bit bort från deras bostad och kolla om Hilmer fanns där. När han kommer dit vid 9-tiden hörde han utifrån att lastbilen var igång. Han konsta-terade att inkörsportarna var låsta inifrån. Han fick istället gå in från garagets baksida där det fanns en mindre dörr som var stängd men inte låst. När han kom in i garaget såg han att Hilmer sittande i förarhytten lutad åt höger. Han var livlös men kroppen var varken kall eller stel. I garaget var det kraftig lukt av bensingas. Sven slog av motorn och gav sig direkt till en konfektyraffär i närheten där han ringde till distriktets polisstation. Piketen var snabbt på plats och tog in kroppen till Allmänna Sahlgrenska sjukhuset där man bara kunde konstatera att han var död.
Enligt Sven så hade det hänt flera gånger tidigare att efter det att Hilmer kört in bilen i garaget så hade han låtit motorn gå en stund. Om Hilmer hade varit ute och kört under natten visste ju inte Sven. Sven menade att Hilmer sannolikt skulle prova motorn i garaget man att han somnat och sedan dött av koldioxiden.
Både Olivia och Sven berättade för polisen att Hilmer under en tid flera gånger klagat på andnöd och ofta varit förkyld. Han hade också klagat över svåra smärtor i hjärttrakten. Senast nu under lördagskvällen hade han klagat på smärtor i på vänster sida av bröstet och känt sig mycket trött.
Varken Olivia eller Sven hade hört Hilmer ”uttala leda till livet”. Han hade alltid varit snäll och mån om familjen. Det var därför Olivias bestämda uppfattning att Hilmer inte ”med vett och vilja berövat sig livet.” Hon menade att han troligen somnat av tröttheten i hytten eller att han drabbats av hjärtslag.
Undersökningar gjordes i grannskapet men det gick inte att få fram om Hilmer hade varit ute och kört under natten.
Polisen konstaterade att det inte fanns några tecken på att något berövat Hilmer livet. Rapporten från sjätte distriktet, Göteborgs Polis med diarienummer 629 är undertecknad den 15 augusti av Per Fagring.
Liköppningen som genomfördes av Prosektor D:r C. O. Forselius den 17 augusti visade att Hilmer ”aflidit af förgiftning med koldioxid”.
Sammanfattning av bouppteckningen:
Bouppteckningen blev klar den 29 december 1932. Från familjen var sonen Hilmer och dottern Hildur på förrättningen. Deltog gjorde också förre poliskonstapeln O.J. Nordin som förordnats till godeman under boutredningen. Han var också ombud för Olivia och Hilder under förrättningen.
Tillgångarna var väl specificerade med nysilver, koppar och järnsaker mm, möbler mm och diverse. Allt detta hade ett värde på 656 kronor. Till detta kom lastbilen värd 800 och garaget 200 kronor. Hilmer hade en olycksfallsförsäkring i Åhlen o Holm som föll ut med 500 kronor och familjen fick begravningshjälp med 295 kronor från Sjuk och Begravningskassan Omtänksamheten. Tillsammans var tillgångarna 2 451 kronor vilket i dagens pengavärde är ca 78 000 kronor (omräkningsfaktor på 31,65 enligt SCB).
Skulderna uppgick till 952 kronor varav det allra mesta hade med driften av Hilmers åkeri att göra. Begravningen kostade 750 kronor.
Bouppteckningen summerade upp till en behållning på 749 kronor och 38 öre vilket motsvarar knappt 24 000 i dagens pengavärde.
Hilmer ligger begravd i familjens grav på Lundby kyrkogård på Hisingen.
Karolina Olivia levde vidare i Lundby under de nio år som förflyter tills hon går bort 14 maj 1941 endast 53 år gammal.
| Familjegraven vid Lundby kyrka. Förutom Hilmer och Olivia ligger också dottern Eva och sonen Bror i graven. Sonen Sven och hans fru Signe ligger också här. |
Några funderingar kring Hilmers död
- Vad var det som hände när Hilmer kollade till potatislandet som gjorde att han hämtade körkortet och gav sig iväg igen så sent som vid 23-tiden?
- Var det vanligt att han gjorde körningar på nätterna? Då blir man lite nyfiken på vad det kan vara för typ av jobb.
- Enligt det jag tidigare fått berättat för mig så skulle garage-dörrarna ha blåst igen då Hilmer höll på att jobba med bilen med motorn igång. Dvs Hilmer skulle blivit förgiftad då han trodde att avgaserna inte skulle skada honom och att olyckan var framme. Det stämmer ju inte alls med polisrapporten som man väl får tro stämmer med vad som verkligen hände.
- Varför spred man en osann historia. Var det för att det inte skulle uppstå rykten om att han tagit självmord?
- Varför startar Hilmer bilen sittande i förarhytten med inkörsportarna stängda och låsta inifrån och med stängd bakdörr?
- Att Hilmer var varm och inte stel tyder på att han dog av giftgaserna ganska sent under natten eller på morgonkvisten. Vad hade han gjort tidigare under natten? Varit ute på något ljusskyggt jobb? Vandrat runt eller suttit i bilen och funderat på livet och sina kraftiga bröstsmärtor?
Tog han sitt liv eller var det en olycka? Funderingar som vi aldrig kommer att få svar på och kanske inte heller spelar någon större roll i berättelsen.