Lydia och Erik Albert blir ett par och gifter sig 1915
Första världskriget rasar för full och Erik Albert har hunnit bli 25 år när hans pappa Hans går bort den 1 maj 1915. Mamman hade gått bort 11 år tidigare så nu var han ensam på gården med sin 4 år yngre syster Emma Kristina.
Hemmansägarsonen hade dock något på gång för han och den tre år yngre torpardottern Lydia var nu ett par och redan i november samma år gifte dom sig. Bröllopet sker som väntat i Stöde kyrka. Vigselförrättare är kommunister A.W. Edwall från Sundsvall.
Lydia flyttar in på gården där Emma Kristina också finns och hjälper till med sysslorna på gården. Kanske bodde hon ute i sommar-stugan som fanns på gården.
Lydia har huvudansvar för gården medan Erik Albert har fokus på skinnaffären efter pappans bortgång
Gården var väl utrustad med för den tiden modern park för att sköta vall och åker. Det fanns maskiner för sådd, gödsling och slåtter. Ett värdefullt tröskverk med tillhörande elmotor fanns också. Flera kälkar och vagnar för skogs- och åkerbruk. Ett antal olika vagnar och trillor för persontransporter bakom hästen.
Förutom hästen hade de 4 kor, 20-tal höns och en gris på gården som gav bra tillskott till mathållningen.
Erik Albert var färdigutbildad handskmakare sedan några år tillbaka och som jag förstår det ägnade han största tiden till skinnaryrket. Därför var det nog Lydia som hade huvudansvaret för den dagliga driften av gården där hon hade både piga och dräng till hjälp.
Erik Alberts affärer betydde att skinn skulle köpas in och beredas innan han kunde börja sy handskar och andra plagg. Han hade ett lager med skinn av lamm, killing och också lite persian i Malung tillsammans med andra insatsvaror för tillverkningen.
Handskar av olika slag tillverkades. Det var mans- och damhandskar av olika typ. Killingskinn verkade vara det bästa fodret för att värma männens händer medan det var lamm- och trikåfoder i damhandskarna. Han gjorde också speciella bilhandskar, ofodrade för sommarbruk och fodrade för vinterbruk. Sälskinn kunde han använde till sporthandskar och muddar. I mindre skala gjorde han även skor, pälsar och skinntröjor. Även handskar gjorda av hundskinn fanns på lager.
Troligen skötte han tillverkningen själv sedan hans pappa Hans gått bort. Han kan naturligtvis ha haft någon lärling eller om Lydia hjälpte till det vet jag inget om. Vad jag däremot vet är att han varvade, kanske säsongsvis, tillverkningen med försäljningsresor runt om i Medelpad.
Han hade många privatkunder men den största omsättningen verkar ha varit försäljning till olika firmor/butiker. Hans handskar fanns att köpa hos Firma Olle Magnusson i vackra Orrviken vid Storsjön i Jämtland. Hos Johan Bäckman i Kölsillre, Byströms Eftr. i Östavall, Firma Hilding Björnsson i Östavall och Christerssons Eftr. i Matfors. Dessutom i butiker i närområdet tex. i Nederede, Stöde Fränsta och Torpshammar. Han rörde sig i en radie av 15–20 mil runt Ede på sina säljrundor. Man kan därför förstå nyttan av T-Forden som han måste ha varit lite av en pionjär i bygden när han köpte.
Familjen växer snabbt och Emma blir utlöst från arvet efter pappan
Lydia föder deras första barn Ingeborg Märta den 1 september 1916. Sedan får de en dotter till, Gully Maria, mitt i sommaren 1918.
Erik Alberts lillasyster Emma Kristina hade vid det här laget träffat sin blivande man Olof Lindeberg från Lillboda i Torp. De får sitt första barn, Maj Ingeborg, i april 1919 och gifter sig i oktober samma år. Erik Albert löser då ut Emma Kristina från arvet, reversen kom att stå på Olof då männen ansågs vara de som skulle sköta familjens ekonomi på den tiden. Sommaren 1920 lämnar Emma Kristina gården och flyttar med Maj till Olof i Lillboda, Torpshammar i Torps socken ca 1 mil väster om Ede. I samma veva föds Erik Alberts och Lydias tredje barn den 29 oktober 1919, sonen Hans Gustav.
Tre år senare den 18 april 1923 föder så Lydia deras fjärde, och vad som kom att bli, deras sista barn – Margit Elisabeth – min mamma. Ingeborg, Gully och Hans Gustav döptes i Stöde kyrka i samband med födseln. För Margits del kom det att dröja med dopet till 1935 då hon var 12 år.
I november samma år dvs 1923 drabbades familjen av ett inbrott. Så här stod det i tidningen:
Natten till i fredags begicks en stöld å Medelpads landsbygd, i det att inbrott gjordes hos fabrikör E A Hansson i Viskan. Tjuvarna lade därvid beslag på sportpälsar, skinntröjor och skinnvästar samt en dragkälke med flak, å vilken de förmodligen släpade iväg sitt byte. Polisen har saken under utredning, men fabrikör Hansson utlovar också hederlig vedergällning för att få tillbaka tjuvgodset.
Hur det sedan gick förtäljer inte historien.
På den här bilden är hela familjen samlad, drängen och pigan fick titta på medan hela familjen har tagit plats i T-Forden.
Den första T-Forden producerades 1908 i Chicago. Fram till 1927 sprutade fabriken ut 15 miljoner bilar varav 50 000 såldes till Sverige. Hit kom bilarna inte färdiga utan i lådor, CKD-units – completely knocked down-enheter – för sammansättning i Sverige. Sammansättningsfabriken fanns i Värtahamnen i Stockholm. 1908 kostade en T-Ford 950 USD för att gå ner till 250 USD 1927.
Bilden verkar vara tagen våren 1924 utifrån hur gamla barnen är. Om jag ska gissa så är bilen från 1922 eller 1923. Bilen effektiviserade säkert Erik Albert arbete som skinnupphandlare och säljare av skinnprodukter runt om i trakten.
Alla fyra barnen på söndagsskola i kapellet runt 1926 – 1927.
Lydia mister både man och mamma inom några dagar
Bilden nedan är den sista vi har på hela familjen. Kan vara tagen 1927–1928. Familjen ser lycklig ut men Erik Albert skulle komma bli sjuk inom kort. Han fick stora problem med magen – troligen kräfta – men när han gick bort den 15 maj 1929 så var det hjärtat som sade stopp. Dödsorsaken anges som Vitium Organis Cordis – VOC.
Det är ett organiskt hjärtfel som orsakas av problem med förbindelserna mellan förmak/kammare eller mellan de stora hjärtkärlen eller sjukdom/fel i hjärtklaffarna. Läkaren som konstaterade dödsorsak hette Cederblad.
Eländet tar inte slut där för två dagar senare går också Lydias mamma Lisa Märta bort 64 år gammal av ålderdom. Kanske påskyndade den 39-årige svärsonens bortgång förloppet.
De står efter varandra i dödsboken.
Både Erik Albert och Lisa Märta begravdes i Stöde Kyrka den 26 maj.
Ett urklipp från tidningen där Erik Alberts begravningen refererades:
